Svenska Golfhistoriska Sällskapet

Svenska Golfmuseets framtid

Svenska Golfmuseet
Foto: Svenska Golfmuseet

Värdet av den svenska golfhistorien är ifrågasatt.
Sedan ett par år har Svenska Golfmuseet brottats med underskott i ekonomin. Från tidigare Förbundsstyrelse har olika påbud gått ut om att kostnaderna måste bantas och ambitionerna skruvas ned. Svenska Golfförbundets kostnader för golfmuseet uppgår till cirka 0,3 % av förbundets omsättning i förening och bolag, så det är på intet sätt något som allvarligt tynger den resultaträkningen. Om man gör en grov uppskattning av hela golfrörelsens omsättning (1,5 till 2,5 miljarder) rör det sig om några ynka promille. Om varje svensk golfspelare skulle bidra med värdet av en begagnad golfboll som ungdomar fiskat upp ur våra dammar, skulle golfmuseet kunna bedriva en verksamhet med kraft och kvalitet som inte bara berör den nationella historien utan som också systematiserade kunskapen om klubbarnas liv och verksamhet. Idag är det sistnämnda blott en dröm för museet - av ekonomiska skäl.

Har golfrörelsen råd att undvara sin historia?
Golfen är en av de största idrotterna i Sverige. Den är också en av våra äldsta idrotter. Golfens rika historia gör att vi kan följa dess utveckling i dokument och i andra berättelser. På många sätt är golfsporten unik. De första reglerna formulerades redan 1744 och dagens regelsystem kan följas från den basen. Fotbollen fick exempelvis sina regler först 120 år senare.

Att känna till och förstå sin historia är av största vikt för all mänsklig verksamhet. Först då får man perspektiv på sin egen gärning och ställning. Golfsporten är internationell och en golfare som besöker en klubb i ett fjärran land kan förvänta sig att finna regler och verksamhetsformer som han eller hon är förtrogen med. Detta har blivit möjligt genom att sporten utgår ifrån en gemensam historia med ett enhetligt regelverk över hela världen.

Golfsporten har också en särställning genom att tävlandet bygger på att varje deltagare är sin egen domare. Det ställer höga krav på spelarens egen moraluppfattning, men det är också sportens historiska förankring som gör att detta ansvar upplevs så starkt av varje golfare.

När Svenska Golfmuseet bildades på initiativ av tongivande personer inom Svenska Golfförbundet och Svenska Golfhistoriska Sällskapet, skedde det utifrån en insikt om historiens betydelse; att kunskapen om vårt förflutna är avgörande för golfrörelsens sammanhållning och utveckling. Golfen förändras, men i små steg.

Tillkomsten av ett svenskt golfmuseum.
När Förbundsmötet 1999 fattade beslut om att skapa ett golfmuseum, bestämde man att verksamheten skulle finansieras med en krona per medlem ur förbundsavgiften. Det upplevdes då som en bra ekonomisk grund för en verksamhet i dess uppbyggnadsskede. Men sedan dess har dels medlemsantalet i golfförbundet minskat och dels har en krona inte samma värde tjugo år senare. Detta har allvarligt gröpt ur ekonomin för golfmuseets verksamhet.

När golfförbundet skulle bestämma lokaliseringen för museet utvärderades flera orter. Slutligen föll valet på Landskrona för att där fanns en lokal partner med stort intresse för verksamheten och för att Skåne är en region med många golfspelare och en stor mängd årliga golfturister från övriga Sverige.

Till en början sköttes museets uppbyggnad framför allt av ett hängivet engagemang från Svensk Golfs tidigare chefredaktör Anders Janson och Svenska Golfhistoriska Sällskapets förste ordförande Åke Skeppare. När verksamheten utvecklades och behovet av anställd personal blev nödvändigt visade sig finansieringen otillräcklig, särskilt när också beräkningsunderlaget i form av antalet aktiva medlemmar minskade. Under de senaste åren har därför utvecklingsinsatserna fått vara högst begränsade.

Museets styrelse har i ett flertal år försökt få till stånd en kommunikation med Förbundsstyrelsen kring museets framtid och hur golfhistorien skall säkras. Med nuvarande utveckling är stiftelsekapitalet nu hotat. Från tjänstemannaleden och distrikten har museet mött en förståelse för situation och behov, men den tidigare Förbundsstyrelsen har hittills varit ointresserad och avvisande. Man har föreslagit små kostnadsreduceringar av det slaget som, om de realiseras, innebär en långsam kvävningsdöd.

Utveckla kunskapen om golfens historia och dra nyttan av det.
I golfmuseets samlingar finns tillräckligt med föremål för att i utställningar illustrera den historiska berättelsen. Visst kan det finnas anledning att förvärva enstaka ”fynd” som plötsligt dyker upp på marknaden men annars har museet redan en tillräcklig bas. Behoven i framtiden för att utveckla museet och dess roll ligger inom andra områden än föremål:

  • Det är angeläget att stimulera och systematisera golfklubbarnas egen insamling av historiska dokument och formulering av dess historia.
  • Dokumentation av golfens förändring i nutid tillsammans med idrottsforskningen inom akademin är angelägen för att trygga framtida kunskap om dagens golfrörelse.
  • Genom golfmuseets egen insamling och genom den boksamling som övertogs från SGF 2015 finns ett bra bibliotek. En privatsamlare av svensk och internationell golflitteratur avser inom kort avveckla sin boksamling. Ett förvärv av den samlingen, eller en del därav, skulle göra golfmuseets bibliotek mer komplett och därmed än mer angeläget för forskning och studier.
  • Den fotografiska bilden är en väsentlig bärare av historisk kunskap och känsla. I nutid har det blivit uppenbart att angelägna bildsamlingar riskerar att förstöras eller skingras. Inte minst har detta blivit tydligt när mediehusen av kostnads- och utrymmesskäl avvecklar sina bildsamlingar. Det är en angelägen uppgift för ett golfmuseum att ta ansvar för att viktiga bilder som kan beskriva golfens historia tryggas och digitaliseras så att de inte försvinner av rent materiella skäl.
  • Museet skulle kunna ta ansvar för att hjälpa klubbarna att dokumentera sin egen historia genom utbildning och genom dokumentära pilotprojekt.

Med en historisk medvetenhet och kunskap som kan växa fram ur sådana ambitioner skulle golfrörelsens röst i samhället bli än starkare. Det är inte frågan om att ett golfmuseum skall vara en samlingsplats för prylar och golfnördar, utan en plats där golfens historia och roll säkras och levandegörs.

Vi som alla känner ett starkt engagemang i frågan vill med detta öppna brev tydliggöra att golfens historia måste vara värd en bättre behandling än den som lämnats under de senaste åren. Vi är övertygade om att golfrörelsen har råd att ha högre ambitioner för sin historia och sitt varumärke.

Golfsverige i juni 2017

Georg Kittel, ordförande i Svenska Golfhistoriska Sällskapet (SGS), ledamot i Svenska Golfmuseets styrelse (SGM)
Göran Nyström, director Landskrona Foto, adjungerad i SGM
Leif Einarsson, f.d. ordförande i The European Association of Golf Historians and Collectors (EAGHC), adjungerad i SGM

Vi har tagit del av detta brev och stödjer helhjärtat de tankar som framförs här:

Helen Alfredsson, f.d. LET/LPGA-spelare, Majorvinnare, Solheim Cup-kapten
Johan Benestam, Master of Science in Golf Course Architecture
Gösta Carlsson, Mr. Barsebäck, Erik Runfeltmedaljör
Peter Chamberlain, hedersmedlem PGA Sweden, golfbanearkitekt
John Cockin, f.d. ordförande PGA Sweden
Ann Durlow, ordförande i Stockholms Golfklubb, bildad 1904, och f.d. ledamot av SGFs styrelse
Rolf Edling, golfare, styrelseledamot i Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande
Pierre Fulke, golfbanedesigner, tv-kommentator, f.d. ET-spelare
Hans Grandin, f.d. ordförande i Dalarnas GDF
Marlene Hedblom, PGA head pro, f.d. LET/LPGA-spelare
Björn Ingemanson, ordförande i Göteborgs Golf Klubb, bildad 1902
Göran Lindeblad, f.d. mångårig landslagsspelare/svensk mästare
Peter Marcusson, ordförande i Falsterbo Golfklubb, bildad 1909
Lennart Molander, f.d. ordförande i Svenska Golfförbundet (SGF)
Gunnar Mueller, verksam PGA pro, f.d. landslagsspelare och ET-spelare
Mårten Niléhn, golfkrönikör, f.d. chefredaktör Golf Digest
Catrin Nilsmark, f.d. LET/LPGA-spelare, Solheim Cup-kapten
Pia Nilsson, coach, Erik Runfeltmedaljör, f.d. förbunds- och Solheim Cup-kapten
Anders Nordlund, f.d. chefredaktör Svensk Golf
Tommy Nordström, f.d. ordförande i Föreningen Skandinaviska Golfbanearkitekter (FSGA)
Peter Nordwall, grundare och f.d. ordförande i FSGA, grundare och hedersmedlem i SGS
Jörgen Ohlson, golfjournalist i drygt fyrtio år, bl.a. på Svensk Golf
Bengt Olsson, f d förbundsstyrelseledamot/f.d. ordf i Ljunghusens Golfklubb
Christer Palmborg, f.d. ordförande i Stockholms GDF, f.d. verksamhetsrevisor SGF
Stig Persson, f.d. ordförande i Golf Administratörernas Förening (GAF), f.d. klubbchef LjGK i 34 år
Mia Reich-Sjögren, f.d. styrelseledamot i SGF/f.d. ordförande i Svenska Golfmuseets styrelse
Mikael Sorling, vd PGA of Sweden (f.d. landslagsspelare, flerfaldig svensk mästare mm)
Kaj Stenberg, f.d. ordförande i Skånes GDF och Svenska Golfmuseets styrelse
Magnus Sunesson, golfallkonstnär (f.d. ET-spelare, head pro, klubbchef, tv-kommentator mm)
Annika Sörenstam, tiofaldig majorvinnare och mycket, mycket annat
Charlotta Sörenstam, f.d.LET/LPGA-spelare
Pehr Thermaenius, journalist, redaktör för SGS Årsskrift
Marie Wennersten-From, PGA pro, flerfaldig svensk mästarinna, LET-spelare
Bo Wickberg, f.d. generalsekreterare i Svenska Golfförbundet
Mats Widén, f.d. sekreterare i Jämtland-Härjedalens GDF
Liv Wollin, f.d. mångårig landslagsspelare/flerfaldig svensk mästarinna
Göran Zachrisson, golfjournalist, tv-kommentator
Ulf Öhrvik, Barsebäck Golf Resort

 

Årets jubilarer