Svenska Golfhistoriska Sällskapet

Se vad andra golfklubbar gjort under åren

Ett oslagbart sätt att få uppslag och inspiration är att besöka Golfmuseet i Landskrona! Där finns ett stort antal klubbhistoriska böcker och trycksaker som ger dig tips om hur du kan presentera din klubbs historia. Förutom att du kan sitta ned i museets läsrum och studera hur andra gjort, kan du vandra runt i museet och med egna ögon ta del av Sveriges golfhistoria från den första banan i Ryfors 1888 och ända fram till Henrik Stensons utrustning av idag. Att relatera den egna klubbens historia till hela Golfsveriges kan ofta bidra till att göra berättelsen ännu mer intressant.

Även om det är extra intressant för golfhistorikern att studera de äldsta svenska klubbarnas 100-årsböcker så måste det absolut inte handla om sådana imponerande jubileer för att skriva klubbens historia. Flera av de gamla klubbarna gav också ut jubileumsböcker i sin ungdom, när de fyllde tio, tjugofem och femtio. Just dessa tidiga skrifter blev guldgruvor för de som skrev de senare böckerna! Här väljer vi att försöka dra lärdomar av de äldsta klubbarnas jubileumsböcker, men också av andra betydligt yngre klubbars skrifter.

Stockholms GK 100 år i drygt A4-format är en bildrik uppslagsbok på 214 sidor som lotsar läsaren igenom klubben ovanligt rika och omväxlande historia. För att skapa struktur på tidens gång har man indelat de hundra åren i decenniekapitel, ”10-tal, 20-tal, 30-tal” osv. Välmatad faktadel i slutet, vilket ofta är en fördel eftersom tabeller och rutor ofta stör flytet i läsningen. I kapitlet ”Tävlingsspel” visar man fram klubbens utsökta gamla silverpriser vilket stärker intrycket av gammal klassisk storklubb. Ett sådan här bok kan förstås bara åstadkommas i klubbar som från första stund varit noga med att spara på allt från räkenskaper, protokoll och massor med bilder, till tävlingsresultat och banarkitekternas ritningar. Värdefullt för svensk golfhistoria! Fyra privata donatorer bidrog till att ekonomin gick ihop.

Ett par år innan Helsingborgs GK fyllde nittio producerades denna 144-sidiga miniatyr i A5-format. Det lilla formatet med inlaga i tunt, obestruket papper och en liten koncentrerad bild på framsidan valdes för att stärka den känsla av  anspråkslöshet som kännetecknar platsen. En man svarade för research, en skrev texten och en tredje fixade sponsorer.

Den grafiska utformningen, så viktig i sammanhanget, köptes in utifrån. Eftersom utgivarens, det lokala hickorysällskapets intention var att lägga tyngdpunkten på den tidiga historien har de svartvita bilderna, ofta av ganska dålig kvalitet men ändå tydligt kommunicerande, fått dominera. En så här liten arbetsgrupp minskar byråkratin, samtidigt som bokens text då ofta får mer sammanhang och flyt.

En jubileumsbok behöver inte bara redovisa fakta, årtal och viktiga medlemmar under åren, utan kan också bidra till att stärka klubbens profil, där läget i naturen ofta spelar en viktig roll. Ur den synpunkten kunde bilden på omslaget till Falsterbo GK:s magnifika 280-sidiga jubileumsbok inte varit bättre vald. Boken bygger till viss del på det som redan presenterats i tidigare jubileumsskrifter – man kan ju inte räkna med att dagens och framtidens läsare också läst dessa. Flera av de äldsta klubbarnas tidiga jubileumsskrifter utformades tidstypiskt och sparsmakat av professionella typograferare, och kan tjäna som föredöme för dagens klubbar där den senaste tekniken gör de möjligt för ”glada amatörer” att ta hand om utformningen.

Göteborgs Golf Klubb vilar på en bildskatt från golfens första år i Sverige, vilket naturligtvis underlättar när man vill anslå tonen i den här hundraårsboken från 2002. Det fina med bilderna är att man nästan alltid vet vem de föreställer och var och när fotona är tagna, perfekt för framtida medlemmar och  golfhistoriker! Boken på 172 sidor i nära kvadratiskt format är läsvänligt typograferad och vackert inbunden med hårda pärmar. Innehållet är balanserat och täcker in det mesta man vill veta om en så här gammal klubb. Ibland kan sådant som tabeller och faktarutor störa flytet i klubbarnas jubileumsböcker, men inte i denna vilket ger anledning till en rekommendation: Om möjlighet finns, ta hjälp av en grafisk formgivare, annars - se till att den grafiska utformningen hålls ren och enkel! 

Den här boken till 40-årsjubileet sammanfattar på ett fint sätt vad som kan hända när människor, företag, stat, landsting och kommuner går samman om ett golfprojekt i en avlägsen glesbygd. Styrkan i Härjedalsfjällens bok är förståelsen för att en golfklubb inte är en isolerad ö, utan också en del av samhället och naturen runt omkring.  De många fina bilderna från banan liksom avsnitten om samerna och den lokala fjällturismen, understryker detta och lyfter fram banans unika läge intill de riksbekanta slalompisterna i Funäsdalen. En sådan här bok på 239 genomarbetade sidor stärker inte bara klubbgemenskapen utan ökar också klubbens och ortens lyskraft som turistdestination.

I den här vackert inbundna boken på 163 sidor sammanfattas verksamheten vid de två banorna Lilla Vik och Djupadal som båda ingår i Österlens Golfklubb. Starkt bidragande till att boken verkligen andas ”klassisk golf” är det innehållsrika kapitlet om bandesign i allmänhet och designen av de två banorna i synnerhet, liksom den mångårige instruktören Gunnar Muellers detaljrika berättelse om sin karriär som amatör, tour professional och framför allt – hängiven golfare. En jubileumsbok kan ha fler syften, varav ett kan vara att framhäva klubben som hemvist för den klassiska golfen. Bilderna och kapitlet om naturen utmed banan, framför allt om botanik och fågelliv stärker också klubbens profil genom att ta vara på platsens natursköna läge i kanten av hav och fruktträdgårdar.

När Billeruds GK:s 50-årsfirande ägde rum 2011 krisade golfen i Sverige och det återspeglas i den förhållandevis enkla jubileumsbroschyren. Till en början fick klubben utvecklas under det stora pappersbrukets vingar, men så småningom fick man huvudsakligen klara sig på egna meriter. Detta blev särskilt svårt när samhällsekonomin sviktade och finansieringen byggde på medlemslån, som så ofta på den tiden, men ändå kom man igen och fick ihop denna häftade A4-broschyr på 44 sidor. Respekt! Ur golfhistorikerns synvinkel är det viktigt att man dokumenterar arvet även under svåra tider, och därför är avsnittet ”Och så kom krisen” särskilt intressant för den som läser för att lära. 

1992 var Sollentuna GK fortfarande en ganska ung klubb, men ändå valde man då att producera en jubileumsskrift, vilket givetvis kom att vara till stor nytta när 50-årsjubileet firades 2017. Att hejda sig ett slag, tänka efter och dokumentera, även om klubben bara har tio, tjugo år på nacken, hjälper senare generationer att få rätsida på sin historia. Broschyren på 84 sidor, limbunden A4, alltså med ”riktig bokrygg”, har en stringent grafisk form som ger innehållet flyt. Också metoden att dela in klubbens historia i kapitel som vardera täcker ett par, tre år bidrar till att göra boken lättkonsumerad.

 

Tips för dig som skriver golfklubbens historia!