Att skriva golfhistoria - Berättelse & kapitel
Berättelse & Kapitel
Det vanligaste är att skrivarmödorna delas upp på flera händer. Fördelen med en enda skribent gör det dock lättare att få ett läsvänligt flyt genom hela berättelsen. Med påminnelsen om att möjligheterna är oändliga så kan följande kapitelindelning ge en idé om hur innehållet skulle kunna organiseras.
Förord. Man vill berätta varför och hur boken, hemsidan eller vad det nu är, kommit till. Ofta kan berättelsen om klubben var den allra mest centrala delen av ett jubileum, och förordet kan användas för ett mycket kort sammandrag av de gångna åren.
Golfbanan före golfen. Mums för den historieintresserade förstås, och sådan information – gamla bosättningar, en natur som såg annorlunda ut mm, kan stärka medlemmarnas känsla för platsen och klubben. Inte sällan hade marken före golfen ett lågt bruksvärde. Det kanske var den sämsta jordbruksjorden, impediment, ett nedlagt industriområde eller till och med soptipp. Att nämna sådant kan ha betydelse för uppfattningen av golfklubben som en god kommuninvånare.
Starten. Inte sällan den mest dramatiska delen av berättelsen. Här vill man få grepp om de första eldsjälarna som ofta fick lägga ned hela sin själ för att få tag i mark och pengar.
Banans utveckling. Nästan varje äldre bana har utvecklats i flera steg och det kan vara roligt att veta att gamla greener, bunkrar och tees har funnits där man minst anar det. Här platsar också texter och bilder om banans och omgivningarnas skötsel, i alla tider en av klubbens viktigaste verksamheter.
Medlemmar och personal. Här kan vi tala om medlemsutveckling och lyfta fram enskilda medlemmar som under åren satt sin prägel på klubben. Texter om anställda, t ex intendenter och klubbchefer, greenkeepers och instruktörer genererar ofta stort läsintresse.
Klubblivet. Där det funnits en golfrestaurang ingår denna givetvis i detta avsnitt. I en tid då många tar på sig golfskorna vid bilen och går direkt till första tee finns det anledning att lyfta fram hur klubbgemenskapen odlats under åren.
Spelet och Tävlingarna. Redogörelse för tävlingsverksamheten förr och nu. Här kan också ingå en kommentar till de olika spelformer som varit ”inne” på klubben under olika perioder. Med tanke på att alla inte är kalenderbitare kan en mer detaljerad faktadel, med bland annat tävlingsresultat från framför allt KM, placeras i slutet.
Klubbens stjärnor. I anslutning till spelet och tävlingarna är det också motiverat att skriva om klubbens mest framstående spelare från starten och fram till idag. Även om forna tiders stjärnor inte var lika skickliga som dagens tävlingsproffs så betydde de väldigt mycket för sina klubbar. Informationen från de stora turneringarna utomlands var ju ytterst knapphändig, så våra egna amatörmästerskap med dåtidens svenska toppspelare hade länge monopol på uppmärksamheten. Det finns ofta mycket att berätta om klubbens gamla stjärnor, och bilder på dessa är i regel lätta att hitta.
Byggnaderna. Inte sällan har klubbhuset utvecklats från en minimal stuga till dagens inventiösa byggnad med både golfrestaurang och rymliga omklädningsrum. Ofta har medlemmarna bidragit med tusentals arbetstimmar för att skaffa klubben tak över huvudet.
Golfklubben i de utomståendes ögon. Golfen har vuxit till en folksport och vi är numera vana vid att massmedia tar upp de svenska golfframgångarna, men så har det inte alltid varit. Utan att dramatisera i onödan kan det ibland vara befogat att kommentera kampen för klubbens utveckling och kanske också överlevnad under åren. Med detta perspektiv finns det också anledning att lyfta fram klubbens junior- och seniorverksamhet. I en tid när vi nås av rapporter om fusk och våld inom idrottsvärlden kan det vara värt att nämna golfklubbens betydelse som vuxenkontakt för knattar och juniorer och att sporten ska byggas på respekt och fair play. Likaså kan man skriva något om alla dom som över en hel livstid, ofta i en och samma golfklubb, gått igenom golfens alla stadier, från nybörjare i unga år och ända fram till livet efter pensioneringen.
Faktadel. Här kan man alltså redovisa resultaten i KM och andra viktiga tävlingar sedan starten. Om man inte på ett naturligt sätt kan fördela fakta under åren över tidigare kapitel kan man också i kronologisk ordning samla alla viktiga händelser sedan starten under ”Viktiga händelser i klubbens historia” i denna faktadel.
Källor. Ett register över vilka källor som använts ger publikationen tyngd och underlättar för den som vill forska vidare. Hänvisning till vilka böcker, tidningar och tidskrifter som citeras brukar placeras sist i publikationen. Normalt ska det inte vara några problem att citera någon eller låna bilder om man hänvisar till källan. Exempel på hur en källa kan anges: Thermaenius, Pehr: Svenska Golfhistoriska Sällskapets Årsskrift, 2000: 22-25. Om man intervjuat någon så kan det vara intressant att veta när intervjun gjordes, t ex: Intervju med Sven-Eric Fridlund, 16 november, 2010.
Handlar det om en digital källa, när man t ex ska hänvisa till något som man hittat på nätet, så är detta ett exempel på hur man kan skriva: Ekerholm, Helena: Plikt och undantag, Historisk Tidskrift 131, 31-63, http//www.historisktidskrift.se/fulltext/2014-1/pdf/HT_2014_1_031-063_ekerholm.pdf (hämtad 11/9 2014).
Bildregister. Normalt brukar man ange fotografen eller illustratören finstilt under bilderna, så här: Foto Per Thermaenius. Eller Ill. Lars Carlsson. Om man inte vill tynga boken med fotografernas/illustratörernas namn finstilt under alla bilder kan man göra det lätt för läsaren genom att skapa ett bildregister som lämpligen placeras i slutet, intill litteraturhänvisningarna. Exempel på formuleringar: Om man lånat privata bilder: Caddies från Lerberget. Bildsamling Sven-Eric Fridlund, Höganäs. När man vet vem fotografen är och detta inte nämns i anslutning till bilden: Johny Anderson tillverkar cykelstyreklubba. Foto Pehr Thermaenius